Imorse när jag stog och sminkade mig hörde jag mamma säga:

Oj vad yr jag vart..

Hon gick och la sig i sängen och jag frågade hur det var. Jo men det är okej.Det har hänt förut att hon fått så men det har gått över efter 2 minuter.Men jag hörde inget från henne på ett bra tag. Gick då in igen och frågade igen: Hur är det?

Fick inget svar. Frågade igen. Fick svaret: Ah, j jag är så *paus* yr..Kan inte röra mig eller prata. (detta tog ett tag att säga). Hon mumlade något om: Jag försvinner...

Jag fick halft panik och ringde hem pappa. Han kom hem på 10 minuter (vanliga fall tar det 20). Jag meddelade skolan att jag kommer senare. Inte kunde jag lämna mamma där heller. Pappa kom hem och han ringde till sjukhuset. De ville prata med mamma och hon lyckades få fram några ord. Efter ett tag hörde jag henne säga:

Men inga blåljus. Då hoppade mitt hjärta ur mig. Stog och skrek rakt ut för att jag var så rädd. Mina ben skakade så jag inte kunde stå upp. Fick ju dom där tankarna om hjärtsjukdomar och sånt. Jag låg brevid mamma ett tag och pratade med henne. De lilla hon kunde säga. Hon sa iaf att jag skulle åka till skolan. Dagen på sjukan kunde bli lång. Åkte till skolan, i chock. Har varit nästintill okontaktbar hela dagen känns det som. Hållt mobilen i handen hela dagen och fått hjärtrusningar varje gång den vibrerade. Vid två tiden ringde mamma till mig och berättade hur det var. Det var en lättnad att höra henne. Jag har gråtit och gråtit av rädsla. En liten gullig sak hon gjorde;

När hon lagt på telefonen till ambulansen sa hon svagt:

Kan någon hämta en tandborste, jag måste ju borsta tänderna om jag ska till sjukhuset!

Då små log jag lite :)

Nu mår hon bättre. Kan stå upp och ta lite kortare promenader i huset. Åh vad jag kramade henne när jag kom hem.

Nu när jag sitter och skriver och tänker på det här tror jag inte att det är sant. Jag har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv!

I skolan sov jag middag. Vi kollade på en film, somnade efter 5 minuter..måste jag säga mer? :p

Nu ska jag krama på min mamma :)

 

Natalia

10 november 2008 21:52

ush vad rädd jag blev av att läsa detta, tänkte hela tiden på om det var ngn hjärnblödning av ngt slag, min mamma har nämligen fått det och det är inte kul. krama om din mamma massor, skicka en kram från mig också!

http://hellopiggy.bloggagratis.se

 

Lena

11 november 2008 16:52

Usch, så läskigt!
Hoppas din mamma mår mycket bättre nu!?

Ha det bra!

Kram Lena

http://www.nygards.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

läs min blogg på mariauusimaki.blogg.se istället!

Jag får inte till det med att ladda upp bilder från mobilen hit till bloggen, så jag byter blogg till blogg.se. jag hoppas att ni tappra läsare som följer mig här fortsätter i blogg.se. den nya bloggen heter mariauusimaki.blogg.se :-)...

Godmorgon! Varje dag (förutom igår när grannen klippte gräset) så har jag sovit till 11. En perfekt tid, precis lagom till solen börjar bli varm och solvänlig!   Tänkte bara tipsa er om karotentabletterna jag äter. Jag började med dem för att jag...

Kvällens egentliga planer gick i kras, börjar tröttna på att arrangera saker när folk hoppar av i sista sekund! nu blev kvällen bra, om inte bättre, ändå. jag och marcus åkte in till stan, köpte med oss lite fika och satte oss vid slussen. Södertälje...

Vaknade rätt så tidigt idag, vår morgonpigga granne vars gräsmatta börjar precis utanför mitt fönster fick för sig att klippa gräset imorse. Men - mer tid till att sola!   För ett tag sedan nämnde jag det där skolarbetet som jag fått en idé till....