De som läst bloggen ett tag känner nog igen att min morfar gick bort i julas, närmare bestämt den 27 december. När jag fick beskedet skrek jag av sorg och grät de närmsta dagarna.

Men sedan var det precis som om jag bara tänkte "han är död, så är det bara", och jag trodde att sorgen var över och det bara tankarna av de roliga minnena vi hade tillsammans som jag tänkte på, utan att börja gråta. 

Men så är det inte. Nu flera flera månader senare har jag som förstått vad som verkligen hänt. Morfar är död, borta. Han finns inte mer.

För kanske 2 månader sen började jag inse. Jag vill inte inse. Jag vill att han ska sitta vid köksbordet och läsa DN när jag kommer dit. Jag säger fortfarande mormor och morfar, men det är bara mormor. Jag har inte varit där, jag har inte varit vid graven. Jag vill inte att han ska ligga i jorden, med sitt namn på en sten. Han ska sitta i soffan och jämföra storlek på händer med mig. Men det kommer aldrig hända igen.

Allt detta rabblas om och om igen i mitt huvud, flera gånger om dagen. På ett sett vill jag inte fira jul. Förra julafton var jag hos morfar på sjukhuset och sa godjul och ville inte gå därifrån. Han kunde inte svara med ord, men han kunde svara med att krama om min hand och vicka på pekfingret. Några dagar innan jul var hans minst sjuka dag på sjukhuset. Han kunde viska fram ord. Han sa att när han kom hem skulle allt bli bra. Men allt blev aldrig bra. Det är ingen jul utan morfar.

Mitt skal är skört, minsta lilla räcker för att det ska spricka. Minsta lilla får mig att hugga till på någon, eller får mig att gråta. En sak ska jag se till att göra - klara körkortet. För den dagen då han kunde viska frågade han om jag hade körkort. Jag sa att jag övningskörde och då rann det en tår över kinden på honom och han log. Det var det sista han sa till mig.

Morfar, jag älskar dig. Vi ses en dag ♥

Vaknade imorse, frisk och kry som en nötkärna! Det kallar jag dunderantibiotika! Förhoppningsvis märkte jag det väl så fort att det inte behövdes mycket för att den skulle försvinna. Eller så var det för att jag var på toa 511 gånger igår, och att den försvann den vägen :-p

Idag är det taxinge julmarknad på Taxinge Slott. Den har vi gått på varje år, och det är där jag köper årets första brända mandlar! ;-) Så den ska vi på även idag. Lite trist bara att all snö smält bort.

Igår satt jag och fillifnula lite med hemsidan. Kom på att jag har inte ändrat den sen i våras, så det var dax att göra den lite vintrig :) En liten snabbtitt på reslutatet, men kolla gärna in hela :-)